|
Historia
Beslutet att grunda en särskild förening för de finlandssvenska författarna fattades vid ett möte den 11 januari 1919 i Konstnärsgillets lokal i Helsingfors. Förhandlingarna leddes av Runar Schildt med Hagar Olsson som sekreterare, förslaget som föregick beslutet framlades av Werner Söderhjelm.

Runar Schildt, Hagar Olsson och Werner Söderhjelm
|
|
|
| Enligt stadgarna beviljas medlemskap i författareföreningen efter skriftlig ansökan. Edith Södergran var bland de första som ansökte och beviljades medlemskap. Ansökan är från 1921, två år efter att föreningen grundades. |
Gunnar Björling skickade 1928 in en kort och koncis stipendieansökan till föreningen: Finlands svenska författarförening. Ahlströmskt stipendium! Hugad aspirant. G. Björling. 31.12.28 |
Författarhuset Villa Biaudet
Paret Leon Biaudet och Ulla Bjerne testamenterade år 1969 sitt hem, Villa Biaudet i Lovisa, till författareföreningen. I huset kan en författare bo kostnadsfritt som stipendiat i tre år.
Ulla Bjerne-Biaudet (1890-1969) var en svenskfödd författare som i unga år levde ett bohemiskt konstnärsliv i Paris. Som författare är hon kanske mest känd för sin självbiografiska bok "Botad oskuld" (1961).
Förutom ovan nämnda fastigheter ägde FSF åren 1921-2001 också Diktarhemmet i Borgå, den före detta Flensborgska gården. Huset, som upprätthålls som ett svenskt författarhem, donerades år 1921 till föreningen av makarna Holger och Mathilde Schildt. I juni 2001 donerade FSF Diktarhemmet till Svenska litteratursällskapet i Finland.
|